Del 1/3 Jag sitter och funderar på ”vad ska jag laga för mat idag?”

Ett utav de största frågorna i vardagen är vad man ska äta idag. Den här frågan är nuförtiden betydligt mer komplex än vad den varit tidigare – utbudet i butiken är enormt, medvetandet av hälso- och miljöpåverkan är större än någonsin tidigare, mat har även blivit en statussymbol mer än den varit tidigare och samtidigt är det en fråga om resurser – ekonomiska, kunskapsmässiga och personliga tillgångar. I de kommande blogginläggen kommer jag att fundera på mat och matproduktionen från några olika synvinklar; HÄLSA, MILJÖ och PERSONLIGA TILLGÅNGAR.

HÄLSA

Kosten och motionen är de viktigaste grundstenarna för god hälsa. Statens näringsdelegation rekommenderar följande: ”Det är bra att äta rikliga mängder grönsaker, bär och frukt, minst 500 g om dagen. Potatis ingår likaså i den dagliga kosten.” Rekommendationen verkar vara riktigt vettig, något som bondförnuftet också säger en, men rekommendationerna tar inte ställning till processerad mat, produktionssättet eller tillsatsämnen, utan utgår endast ur näringsämnens synvinkel. Rekommendationerna i ett nötskal är att öka på frukt och grönt, minska på fetter och kött. Bra så, men det känns som om man borde se hälsosam kost från ett lite bredare perspektiv. http://www.ravitsemusneuvottelukunta.fi/portal/se/naringsrekommendationer/

Från producentens synvinkel är målsättningen att producera primärprodukter som är näringsrika för konsumenter, den förädlande livsmedelsindustrin och handeln. Producenten får betalt per producerad kilo som går hand i hand med näringsinnehållet, det går inte riktigt att producera primärprodukter, d.v.s. råämnen, i stora mängder som inte skulle innehålla rikligt med näringsämnen. De finns ingen orsak varför producenten inte skulle sträva efter näringsrika produkter. Den förädlande industrin har vissa krav på egenskaper och näringsvärden som den vill att råvaran skall ha för att den skall godkännas. Dessutom så är en näringsrik växt lättare att odla, motståndskraftigare mot skadegörare och ogräs. Att producera näringsrika produkter är producentens kärnkunnande.

Statens näringsdelegation rekommenderar att ”… äta lättsaltat fullkornsbröd och andra fullkornsspannmålsprodukter dagligen” detta betyder i praktiken att de rekommenderar mindre processerade spannmålsprodukter, även om det inte uttryckligen står just så. Världshälsoorganisationen (WHO) har även kommit ut med en rekommendation att sänka på konsumtionen av processerade köttprodukter p.g.a. att det finns bevis på en koppling till vissa cancertyper och högkonsumtion av processerade köttprodukter. Kort och gott kan man ha som tumregel att ju mera processerad maten är, d.v.s. desto mera man behandlar råvaran, desto mera näringsämnen tappar man bort på vägen.

Förutom målsättningen att producera näringsrika produkter är det speciellt viktigt att produkterna är säkra, d.v.s. trygga att konsumera. Speciellt viktigt blir det när vi talar om produkter som konsumeras råa, d.v.s. frukt och grönsaker som bevisligen är mycket hälsosamma. Global mattrygghet har diskuterats sen medlet av 40-talet när Förenta Nationerna grundades. Lokalt så har matkvalitet och trygghet diskuterats mycket längre, redan på medeltiden fanns det i Europa lagar som styrde kvaliteten av ägg, öl, vin, korv och bröd. 1963 grundade FN:s fackorgan Världshälsoorganisationen (WHO) och FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) Codex Alimentarius Kommissionen för att värna om konsumenternas hälsa och säkerställa rejäl praxis globalt i mathandeln. https://youtu.be/S_yNBzWRRoY

Matkoden, d.v.s. Codex Alimentarius är en minimistandard, rekommendation till alla FN länder, som används som grund till nationella lagstiftningar i olika länder angående matsäkerhet och för att säkerställa fri rejäl internationell handel av livsmedel, d.v.s. att inte olika länders nationella lagstiftning skulle vara motstridiga och de största hindret för handel.

Utifrån denna standard har otaliga privata kvalitetssystem byggts upp, både av olika föreningar och privata certifieringsbolag som stöd till företag att uppnå kraven som lagstiftning och handeln ställer på produktionen.

Så, d.v.s. maten som bonden producerar är både hälsosam och trygg – det är utgångsläget och vi har system som är uppbyggda för att säkerställa att det är så. Men före maten har kommit från åkern till mina barns tallrik så har den åkt en ganska lång väg, genomgått en hel del olika processer. Det blir svårt att utvärdera vad som är hälsosamt, vad det är som mina barn just behöver, vad måltiden som jag bjuder åt dem egentligen innehåller och att jämföra vilken produkt som är mera hälsosam än den andra – och sist och slutligen är jag inte säker på om det ens är möjligt!

Men mina tips till en mera hälsosam kost är följande:

• Vet vad du äter! Allt börjar från att man gör medvetna val.
• Följ rekommendationerna för en balanserad kost: öka på frukt, grönt och fullkornsprodukter och minska på fett samt processerad kött.
• Föredra inhemskt producerat.
• Satsa på att göra själv mat – ät färsk och fräsch mat!
• Bli ändå inte fanatisk – att köpa lite halvfabrikat är nog helt okej då och då, när det känns att det inte finns tid eller energi – var medveten om dina val! Studera även halvfabrikatens ursprung, ingredienserna vad produkten är gjord av.
• Ju mera det blir en vana att äta mera grönt och göra maten själv, desto lättare går det och känns inte belastande!

Denna blogg skrivs av Susann Rännäri, utvecklingschefen för trädgård. I bloggen delar hon med sig  om sina reflektioner och tankar kring trädgårdsproduktionen i Finland, på fenomen hon stöter på, personer hon träffar och seminarium hon deltar på.